I Me Mine

Alla morgnar jag stod och väntade på en buss som aldrig kom och
alla hållplatser jag passerade för att inte bli som dom
som byggde vindskydd
när jag vek pappersflygplan
dom som fällde upp sina paraplyer
när jag satte mig ner på huk
och drack ur vattenpölarna

Det fanns en tid då jag var säker på min sak
det fanns en tid då jag kunde stå med ryggen rak
och peka finger mot dom som knäppte sina händer
håna dom som vände kappan efter vinden
men now I don't talk so loud
and now I don't seem so proud...

Det fanns en tid då allt var svart och vitt som
ett svart streck på den vita tavlan
ibland längtar jag tillbaka dit
som den där pojken som satt och såg ut genom fönstret
och längtade till att bli den jag är idag

En pojke som till slut började se nyanserna
som till slut såg att han inte var ensam om attt vara ensam