Skål på dig då, ensamheten
Nu är det bara du och jag, ensamheten
du lever tätt inpå mig
som en parasit
lever du på mig
Jag höjer glaset till din ära
och som två gamla bröder
skålar vi
och sen dricker jag dig full
Man kan nästan säga att jag lever av dig
för varje glas vi dricker tillsammans
blir jag lite starkare
du blir lite svagare
Och jag överlever dig
Snart är du bara en födelsefläck
en fläck som jag sällan ser
men som vägrar att försvinna
snart är du bara en bottensats
en bitter eftersmak i gommen
Om vi skulle ta och göra upp en gång för alla?
vi låser in oss i ett rum
och stannar där tills
en av oss försvinner för gott
Jag kan se det framför mig
hur vi står där
jag skrattar dig i ansiktet
kastar mig mot dina väggar och vrålar:
Kom igen då!
Är det allt du har att ge?!
Är det allt du har?
Var det allt som var?
Ensamhet, ensamhet
vad skulle jag ta mig till utan dig?
du lever tätt inpå mig
som en parasit
lever du på mig
Jag höjer glaset till din ära
och som två gamla bröder
skålar vi
och sen dricker jag dig full
Man kan nästan säga att jag lever av dig
för varje glas vi dricker tillsammans
blir jag lite starkare
du blir lite svagare
Och jag överlever dig
Snart är du bara en födelsefläck
en fläck som jag sällan ser
men som vägrar att försvinna
snart är du bara en bottensats
en bitter eftersmak i gommen
Om vi skulle ta och göra upp en gång för alla?
vi låser in oss i ett rum
och stannar där tills
en av oss försvinner för gott
Jag kan se det framför mig
hur vi står där
jag skrattar dig i ansiktet
kastar mig mot dina väggar och vrålar:
Kom igen då!
Är det allt du har att ge?!
Är det allt du har?
Var det allt som var?
Ensamhet, ensamhet
vad skulle jag ta mig till utan dig?
Kommentarer
Trackback