When the deal goes down

Som tänkande individ bör man ibland ställa sig vissa grundläggande frågor. Annars är risken stor att man lever sitt lilla liv inne i sin lilla såpbubbla och inte bryr sig om världen utanför. Och det vore ju synd. Exempel på frågor man bör ställa sig är: "Vad är meningen med livet?", "Finns det någon högre makt?", "Vad händer när jag dör?", "Varför har Kalle Anka baddräkt på sig när han badar?" etc.
Den första frågan är väldigt enkel att besvara. Samtidigt är den väldigt svår att leva efter. Meningen med livet kan sammanfattas i tre enkla meningar.

1) Att vara så schyst man kan mot andra människor.
2) Att vara så schyst man kan mot sig själv.
3) Att vara så schyst man kan mot djur och natur.

Om man lyckas leva något sånär efter dessa tre principer kan man känna sig hyfsat nöjd med livet. Problem brukar uppstå när två av dessa principer krockar med varandra. Till exempel:
Den här cd-skivan som jag just har köpt verkar ju väldigt bra, ska jag verkligen ge bort den till min syster i julklapp eller ska jag behålla den själv?
eller
Det är tjugo meter till den där papperskorgen och jag sitter väldigt bekvämt i den här stolen, är det verkligen värt att resa på sig?

De flesta människor brukar hitta någon sorts balans mellan dessa tre principer. Typ: "Nu har jag varit snäll mot mig själv ett tag så nu kanske det är dags att göra en god gärning". Men så finns det förstås de som bara följer samma väg hela tiden, dessa enkelspåriga människor kan man lätt dela upp i tre kategorier.

De som alltid hjälper andra människor men aldrig sig själva kallas för martyrer.
De som alltid hjälper sig själva men aldrig andra kallas för moderater.
De som alltid hjälper djur och natur men aldrig människor kallas för... jag vet inte. Människofientliga djurrättsaktivister kanske?

I alla fall så är det på dessa tre principer allting vilar och allt annat är mer eller mindre sekundärt. Pengar t.ex. Jag skulle ljuga om jag påstod att man inte kan köpa sig lycklig. Visst kan man köpa sig lycklig. Man kan köpa en cd-skiva med glad musik. Man kan köpa en strut med karameller. Man kan köpa en segeldrake. Man kan köpa sex av en prostituerad.
Men, att man kan köpa sig lycklig är ingen grundläggande princip utan beror bara på att vi kom överens om att vissa papperslappar ska ha ett viss värde för en himla massa år sen. Däremot är medmänsklighet en grundläggande princip och utan medmänsklighet skulle det inte finnas vare sig glad musik, karameller, segeldrakar eller horor.

Eftersom jag nu har lyckats sammanfatta meningen med livet på några få rader tycker jag att det skulle vara lite mycket begärt om jag ska besvara de andra frågorna ("Finns det någon högre makt?", "vad händer när vi dör?" och "Varför har Kalle Anka baddräkt på sig när han badar?") idag också. Men jag lovar att återkomma med de rätta svaren någon annan gång.

Kommentarer
Postat av: catrin

du är min levnadsguru..! det här skall följas med Spänning.
"De som alltid hjälper andra människor men aldrig sig själva kallas för martyrer.
De som alltid hjälper sig själva men aldrig andra kallas för moderater."
hähähä.

Postat av: maria

moderater :D
jag tycker inte heller om fiskbullar. det var den enda mat jag inte klarade av att äta på tiden jag var allätare.

2007-08-01 @ 16:51:08
URL: http://thelostfeeling.blogspot.com
Postat av: valle

Att äta fiskbullar är lika dumt som att rösta på moderaterna.

2007-08-01 @ 18:16:09
Postat av: Lena

jag tycker inte heller om fiskbullar, men det har liksom aldrig varit lika synd om mig som det var om valdemar för det. bah!
intressant, verkligen. men självklart är det ju den sista frågan alla väntar mest på att få svaret på!

2007-08-02 @ 23:16:57
URL: http://moeller.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback