I Me Mine

Ja, då har man gått och blivit student då. Om det är någon som inte vet det så kan jag berätta att jag numera läser Engelska A på Karlstad Universitet. Det känns inte riktigt som om jag hör hemma här. Allt är så stort och allvarligt liksom. Första dagen fick vi ett stort, jättesvårt prov för att dom skulle se hur kunskapsnivån såg ut i klassen. Jag tror snarare att avsikten var att få oss att känna oss totalt värdelösa redan från början. Vad är det för fel på att leka namnlekar och skriva roliga ord och skicka runt i klassrummet som vi gjorde hela första veckan i Motala? Det är mycket grammatik och fonetik som är riktigt tråkigt, men idag hade vi ett ämne som hette "kultur och kommunikation" och det var lite skoj i alla fall.
Universitet är till för såna som vill bli någonting. Lärare till exempel. Jag vill helst av allt slippa att bli nåt. Jag vill ju bara flumma runt och ha kul. Jag kanske borde flytta till kalifornien och börja knarka istället. 

Men ja, ja. Det blir säkert bra när man lär känna lite folk och så. Det är åtminstonde en tre, fyra stycken om jag har pratat med som verkar riktigt trevliga. 
Men hur mycket student jag än blir kommer jag aldrig, aldrig att ta på mig någon jävla overall. Där går fan i mig gränsen!


Got a napalm heart forever.