Mitt korståg mot ironin och bitterheten
"Du kan alltid gå förbi
och skydda dig med ironi
men bada i ett moln om du kan
börja om från noll om du kan"
Jag säger inte att det är fel med ironi. Det är inte det. Människor som inte förstår ironi, som tar allt man säger på blodigt allvar kan vara fruktansvärt jobbiga. Jag tror till och med att ironin är en sorts överlevnadsinstinkt eftersom man antagligen skulle bli sjuk om man tvingades ta allt på allvar jämt.
Det som jag stör mig på är folk som ALLTID använder ironier och sarkasmer och som dessutom gör det i syfte att trycka ner andra. Det är en sorts elitism och förtryckarteknik som jag tycker är ganska fruktansvärd.
Den här formen av ironi är särskilt vanligt på internet, i diverse forum och i bloggosfären härjar den fritt. Fömodligen för att man sällan behöver stå för vad man skriver på internet.
När jag kommenterar andras texter på internet skriver jag ytterst sällan något negativt eftersom jag vet att sånt kan ta så fruktansvärt fel. Det är klart att man måste få säga att något är dåligt om man tycker det men man kan ju försöka säga det på ett snällt sätt och kanske komma med konstruktiva förslag.
Tänk på att de killar som ritade hjärtan på bildlektionerna i mellanstadiet alltid var mycket modigare än de killar som satt brevid och skrattade åt dem.
sarkasmer skadar. alltför ofta förekommande i vården där människor med ett sjukligt maktbehov trycker ner patienter. jag tror att många som anväånder sej av sarkasmer ofta bara egentligen inte har något vettigt att komma med.
Bra skrivet. Det är sånt här jag vill läsa när jag på relativt ovana ben vinglar omkring i bloggvärlden. Vi har yttrandefrihet, det finns möjlighet att uttrycka nästan vilka åsikter man vill häe i sköna gröna Svedala, men en av mänsklighetens skyldigheter tycker jag är att hålla på respekten mot andra och därmed framföra sina åsikter på ett respektfullt sätt. Ironi är sorgligt i många lägen, det är klart att man borde säga något med helhjärtad värme istället, det låter ju lite trevligre. Men... jag tycker ofta också att ironi är väldigt roligt. Jag försöker dock inte att använda det så ofta när jag pratar med folk jag inte känner så väl.
sant. fast eftersom man blir så mycket modigare på internet pga sin relatvt stora anonymitet osv, så är det ganska härligt att fälla dräpande ironiska kommentarer. ironi är den bästa humorn, den blir aldrig omodern.
jag älskar den sista meningen i det här inlägget. du verkar vara en sådan fin människa, valle.
"Tänk på att de killar som ritade hjärtan på bildlektionerna i mellanstadiet alltid var mycket modigare än de killar som satt brevid och skrattade åt dem." <3
Du skriver lite som Marcus Birro. Det gör mig varm i kroppen, kompis!