I Me Mine

Nu är det jul här i vårt hus och jag ska
dränka alla mina sorger i
tre liter glögg sen ska jag
ställa mig utanför ditt fönster och
vänta.





Igår gick jag till den där lekparken där vi jämt brukade sitta i gungorna och dricka folköl och snacka skit. Det var första gången jag gick dit på över ett år och snälla fråga mig inte varför för jag tror inte jag kan förklara det. Jag tänkte se om dina fotspår kanske fanns kvar. Men det gjorde dom inte såklart. Det har ju töat och kommit ny snö sen vi var där sist.
Förlåt för att jag är så dum.





Nu är det jul här i vårt hus och
den där karusellen som alltid sätter fart i början av December
har börjat snurra igen
fortare
fortare
fortare...
Själv tappade jag taget för länge sen
landade i rännstenen med ansiktet neråt
försökte kravla mig upp men sen
ramlade jag omkull igen och
jag vet att jag borde lära mig gå
jag vet men jag förstår inte hur





Minns du alla nätterna då vi sprang på midnattsgatorna? Dom sa att vi var galna men vi visste redan då att det bara är dårarna som är friska i den här stan. Minns du änglarna vi gjorde i snön? Nästa dag när vi gick dit igen så var dom borta. Det är konstigt det där att dom vackraste sakerna alltid försvinner så snabbt.
Förlåt för att jag lät dom försvinna.





Nu är det jul här i vårt hus
är det inte lite sjukt att alla människor ska
vara glada en viss dag på året?
Det påminner mig om såna där sekter där
alla står och ler och ser in i kameran och man vet
att hälften av dom kommer gå hem och
misshandla sina fruar och barn och
jag tycker egentligen om julen det är
något väldigt fint med barnens förväntansfulla blickar
men jag kan ändå inte låta bli att tänka på
dom som inte orkar med julen
dom som drunknar i glitter och skinka och
kalle anka på julafton och
är det inte lite otäckt att klockan tre den 24:e december
sitter en hel nation framför sina tv-apparater och dumstirrar på
ett program dom har sett tusen gånger förut?
Snacka masspsykos.





Jag skriver inte det här i hopp om att du ska läsa det. Du får gärna riva sönder det. Jag skriver för att... för att jag inte vet vad jag skulle göra annars. Jag skriver för att överleva och som tidsfördriv. Något som får dagarna att gå i väntan på vadå? Det gör inget om du tycker att det bara är snyftigt och klichémässigt och löjligt. Det gör inget, det är inte till dig jag skriver. Jag behövde bara någon att vända mig till och du passade så bra.
Förlåt för att jag är så taktlös.





Nu är det jul här i vårt hus
hopp faderallanla
i år kommer julförsäljningen återigen slå alla rekord
och det är väl bra
att det går bra för Sverige menar jag.
Det är väl bra och jag
ska väl inte vara någon sån där glädjeförstörare som
påpekar att för alla pengar vi köper julklappar för så
skulle vi kanske kunna skänka lite till dom som inte har det så bra
för dom finns på julafton också problemen
försvinner inte en dag under året även om
det är vad ni verkar tro





Minns du den där konserten vi var på och jag höll i din hand jättehårt så vi inte skulle tappa bort varandra. Ändå gjorde vi det till slut. Tappade bort varandra menar jag. Ibland önskar jag att jag kanske inte skulle ha hållit fullt så hårt. Jag förstod aldrig vad du menade när du pratade om frihet. Men nu förstår jag.
Förlåt för att jag aldrig släpper taget.





Nu är det jul här i vårt hus och jag
kanske skiter i att dricka glögg
jag kanske sätter mig och ser på Kalle Anka istället och
låtsas att jag är lycklig.
Jag vill ju inte att du ska känna att du har gjort fel
allt jag vill är att du ska må bra och
nu ljög jag igen
förlåt...


Allt jag vill är att få vara brevid dig
på bussen och i bion och vid matbordet och i soffan och i sängen
jag vill alltid vara brevid dig
hålla hårt i din hand
och långsamt vagga bort
all oro som du har.