Allt, allt och ingenting

Speglar mig i dataskärmen.
Glor rätt in i den
och två trötta ögon glor tillbaka på mig
två trötta ögon som
sett alldeles för mycket
av för lite
som var värt att se.
Kanske för att
det var för lite
som var för mycket.

Speglar mig i dataskärmen.
Det är som på lustiga huset
ansikten överallt
och ingenting är riktigt
på riktigt
man kan ju alltid stänga av
spara, gå tillbaks
och glöm alltihop.

Speglar mig i dataskärmen
och ser mitt ansikte
från alla olika vinklar
överallt, på en gång
och en gång
såg jag en spegelbild
jag tyckte om
och tänkte att
där är ju jag!
Just
precis
jag...

Innan jag såg igenom spegelbluffen
precis som jag såg hålet i cd-skivan.

Vi är mer lika varann än vi inser
och mer olika varann än vi kan klara av att leva med.

Det är alldeles för stort det här
jag vill göra det mindre igen
krympa det
komprimera.

men det kanske redan är gjort?
Dom påstår ju att universum expanderar
men samtidigt kommer det närmare
kryper in i vardagsrummet
upp i soffan
sätter sig i ditt knä och
flåsar dig i nacken.

Det är sannerligen ett monster.

Jag kan bara inte greppa verkligheten
det blir  mer och mer att se
och mindre och mindre att röra
och jag vill helst bara
greppa tag i nåt och  röra om
för att jag sen ska kunna se om 
verkligheten är verklig.

Men jag sitter kvar här och
fortsätter glo in i dataskärmen
och väntar på
att den rätte ska slippa in.

När hon kommer vill jag
att hon håller händerna
hårt runt halsen på mig
så jag kan börja andas lite långsammare
och viska:

Inget händer här
men det gör ingenting
om dina händer är här.




 

Kommentarer
Postat av: Hermanmia

Keep up this great resource. I bookmark your site, best greetings


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback