I Me Mine

Ju äldre jag blir desto mer
förlorar jag min stabilitet
det krävs inte längre ett jordskalv för att jag ska rasa
kanske bara en viskning

Begreppen suddas ut
färgerna flyter samman som i en
tavla av Monet
när jag var liten försökte jag lära mig höger och vänster
genom att ha en klocka på högerarmen
men nu har jag tappat bort tiden
och höger och vänster är bara ord

Det finns dom som tror att dom föds modiga
det finns dom som slår sönder fönsterrutor
klockan tre på natten medan andra sitter hemma
för rädda för att gå ut
det finns dom som tror att dom är modiga men aldrig inser
att mod måste födas ur rädsla

Precis som att livet och döden är beroende av varandra
precis som att man kan vara vid liv men känslomässigt död
kan man vara död men leva kvar i minnen

Mod föds ur rädsla
det är modigt att ta livet av sig
när man har hela världen emot sig
men det är jävligt fegt att
dö för sitt land

Mod föds ur rädsla och
kanske empati men
för att förstå hur någon känner
måste man ha varit där

Samtidigt föds också
feghet ur rädsla
när vissa låser dörren med dubbla lås
och förvarar vapen i skafferiet
öppnar andra dörren på vid gavel

ett mod fött ur empati
en empati född ur rädsla

Vi förlorar konventionerna
traditionerna
religionerna
vi är den fria generationen
som slänger allting överbord
men ibland klamrar vi oss fast
vid det vi har kvar;
ett porträtt på kungen och drottningen
och en barrig julgran

Vi slår sönder båten
och guppar sedan runt på ironiska livbojar
vi kan aldrig vara riktigt säkra på om någon
är allvarlig, cynisk eller dubbelironisk

och jag skulle aldrig få säga
att det var enklare förr